Studiematerial
EFESIERBREVET
Efesus är den församling, där Paulus arbetat den längsta tiden. Därför kan han skriva till mogna kristna. I Efesierbrevet väver han in en mycket omfattande mängd av undervisning både i praktisk vardagskristendom som förkunnelse av dyrbara och eviga sanningar, som leder oss till ett rikt och meningsfullt liv. Vi skall analysera brevet och registrera vad där säges om olika andliga och mänskliga områden. De är "inflätade" i en underbar helhet - vi skall analysera vad brevet lär oss i olika delar av en helhet i frid och harmoni.
Kapitel 1 VÄLSIGNELSE OCH UTVÄLJELSE
Ef. 1:3 Vår Herres Jesu Kristi Gud och Fader har i Kristus välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse.. Paulus uttalar sin välsignelse över Honom. Vi var inte värdiga denna välsignelse, vi fick den av nåd!
Ef. 1:4 Redan innan världens grund var lagd, var detta inneslutet i Guds stora och eviga frälsningsplan. Vi var utvalda att vara heliga och ostraffliga inför Honom. Presensformen "vara" talar om något som kan erfaras i nuet, inte ett slutmål i framtiden. Gud visste redan då att det var Hans Son som skulle bereda oss en sådan frälsning!
Ef. 1:5-6 Han förutbestämde oss till barnaskap. Redan då skulle Jesus komma till jorden och bli en brygga mellan människa och Gud. "Åt alla, som tog emot Honom gav Han makt att bli Guds barn benådade i den älskade (Joh. 1:11,12)
Ef. 1:7,8 För att bli Guds barn behövdes förlossning, frihet från syndens välde och förlåtelse där allt det förgångna är förlåtet, Jesu Kristi, Guds Sons blod renar från all synd.
Ef. 1:8-10 Guds evighetsplan: att sammanfatta allt i Kristus både i himlen och på jorden är en plan som övergår vårt förstånd men som är trons målsättning, en full harmoni i motsats till all disharmoni. Men Guds plan kommer att förverkligas!
Ef. 1:11 Vi har fått vår arvslott: Vi är inte barn "på låtsas"! Som Guds barn är vi bröder, systrar med Jesus. Gud har inga barn utan arvslott! (Rom. 8:17)
Ef. 1:12 Vi har i förväg fått ett hopp, får fröjdas i hoppet. Det kan inte slå fel!
DEN HELIGE ANDE:
Ef. 1:13-14 Det, att vi nåddes av frälsningens evangelium, öppnade vår inre värld för oerhörda välsignelser. Dessa var helt utanför våra möjligheter ända tills vi fick höra vår frälsnings evangelium. Den Helige Ande bor inte i syndbefläckade hjärtan! Det, att efesierna hade "kommit till tro" öppnade för dem ett liv av oerhörd rikedom. Den tredje personen i Gudomen - den Helige Ande - var ett "insegel".
När någon vid den tiden köpte en lägenhet - fick han en bit av jorden som ett vittnesbörd - ett insegel - på att lägenheten blir hans i enlighet med köpebrevet. Vi är, som vi konstaterat, arvingar. Då ger Gud oss Anden som insegel. Nu är Gudomen i oss, men snart skall vi tillsammans med alla heliga uppleva Guds frälsningsplans fullhet.
Ef. 1:18-21 Den Helige Ande är Gud! Det finns en gränslöshet då det gäller Hans möjligheter. Här ber Paulus att vår Herre Jesus Kristus skall ge oss en "visdomens och uppenbarelsens Ande till kunskap om sig." Ingen kan förhärliga Jesus såsom den Helige Ande! Han kan göra Guds Ord levande, så att vi, då vi läser, får en långt djupare insikt än den vi enbart med vårt förstånd kan uppleva. Han kan upplysa vårt hjärtas ögon så vi ser hurudant hopp Han kallat oss till, huru rikt på härlighet hans arv är bland de heliga, hur översvinnligt stor är hans makt i oss som tror. Bakgrunden är den väldiga styrkas kraft som uppväckte Jesus från de döda Gud verkade i Kristus då han uppväckte honom från de döda och gav honom en högre position än förr.
Kapitel 2. Pauli böner för efesierna
Ef. 3:14-21 Det vi läste nyss talade om insikt i Guds hemligheter. Här läser vi om den invärtes människan och hur Paulus böjer sina knän och ber att vi genom Guds Ande växer till i kraft till vår invärtes människa. Här möter vi en kraft av omätlig styrka, men det är enligt Guds vilja, som Paulus ber!
- Kristus skall genom tron bo i våra hjärtan
- vi skall bli rotade och grundade i kärleken
- vi skall tillika med de heliga till fullo förmå att fatta vad bredden och längden och höjden och djupet är och så lära känna Kristi kärlek. Det är den som är omätbar i alla dimensioner! Kunskapen av och tron på dess verklighet leder till att vi skall bli helt uppfyllda av alla Huds fullhet. Paulus, som skriver detta, hade upplevat det! Han planerar att resa till församlingen i Rom och skriver: "Och jag vet, att när jag kommer till er, kommer jag med Kristi välsignelse i fullt mått.. (Rom. 15:29)
Gud vill, att detta skall bli upplevelse, inte enbart kunskap om vad som varit. Det bör bli kristenhetens stora böneämne och strävan!
Kapitel 3. Kampen i andevärlden Ef. 6:10-18.
Paulus börjar sin undervisning med en uppmaning: Bliv allt starkare i Herren och hans väldiga kraft! Våra fiender är inte kött och blod. Människorna är inte våra fiender, de skall vinnas för Jesus och lösas från Satans makt. Fienderna är väldigheter och världshärskare som råder här i mörkret (ljuset är starkare än mörkret) mot ondskans andemakter i himlarymderna.
Vi skall ta på oss (den finns!) hela Guds vapenrustning. Vi skall
- kunna stå emot på den onda dagen.
- fullgöra allt
- behålla fältet
Vapenrustningen är just det som Kristus är
- omgjordade med sanningen. Jesus är Sanningen och livet.
- iklädda rättfärdighetens pansar. Kristus är vår rättfärdighet ett pansar som skyddar oss.
- beredvillighetens skor Missionsbefallningens "Gå ut!" Evangeli kraft!
- tag alltid trons sköld varmed vi kan utsläcka den ondes alla brinnande pilar. Hela vårt andliga liv bygger på tron på Jesus. Denna tro är samma sköld som Jesus använde i frestelsens öken: Det står skrivet.
- låt ge er frälsningens hjälm. Vi kan inte "taga", vi måste "få" frälsningens hjälm. Vårt medvetande, vår tro och våra handlingar dirigeras av hjärnan. Gud ger oss "frälsningens hjälm" och så bevaras vårt hjärta och våra tankar i Kristus Jesus.
- låt ge er Andens svärd som är Guds Ord. Jesus tvingar oss inte att läsa Guds Ord men då vi läser, är det Han som gör Ordet levande. Så länge vi står på Ordets mark är vi obesegrade men den förnyande kraften, som ständigt gör oss till segrare den ligger fördold i denna förmaning. Gör detta under ständig åkallan och bön så att ni alltjämt ber för alla de heliga.
3 kapitlet KRISTUS ÄR ALLT - UTAN HONOM INTET HOPP
Paulus ber att Fadern skall uppenbara vilken rikedom finns och att allt är koncentrerat i Kristus. Vi skall förstå hurudant hopp är som vi är kallade och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga och hur översvinnligt stor hans makt är på oss som tror och denna makt kan mätas med den kraft som uppväckte Jesus från de döda och satte Honom på sin högra sida i himlen (från den korsfäste till tronen!)
Han är över alla andevärldens furstar och väldigheter pch det t.o.m i kommande tidsåkdrar! Allt lade han under hans fötter och det var Honom han gav åt församlingen. Han är den verksamma kraften vid varje frälsningsupplevelse Ef. 2:1-10
Han har gjort dem som är frälsta levande. De var döda i synden, men blev levandegjorda av Kristus. De blir insatta i den himmelska världen och skall i den kommande tidsåldern uppleva Guds nåds översvinnliga rikedom genom godhet mot oss i Kristus. Vi är frälsta av nåd, inte av gärningar. Men det betyder inte, att vi skulle bli sysslolösa. Ef. 2:10. Vi är nya skapelser i Kristus och vi är skapade till goda gärningar, vilka Gud har berett för att vi skall vandrra i dem. Vi blir inte sysslolösa, men i stället för gärningar, som inte meriterar oss till frälsning, går vi in i Guds planerade goda gärningar. Dem har vi inte presterat. Det är Gud som har berett dem för att vi skall vandra i dem.
Kristus kommer in i vårt liv i en situation då vi är utan hopp och utan Gud i världen. Ef.2:12-17 Där fanns en skiljomur, nämligen ovänskapen. Men vi som var fjärran har kommit nära genom Kristi blod. Han skaffade försoning med Gud genom att i sin person döda ovänskapen. Ovänskapens orsak var vår synd, men då Jesus gjordes till synd och dog som synd, då var
ovänskapens orsak borta. Blodet gör att vi kommit nära genom Jesu blod.
Kapitel 4. Församlingen ställes fram utan fläck och skrynkla Ef. 5:27
Ingen av oss kan i egen kraft nå den kvalitet som förutsetts. Men Guds Ord visar oss vägen. Det Gud lovar i sitt ord det är han villig att uppfylla. Han vill verka fram den "fläckfrihet" som församlingen skall nå.
1 Petr. 1:22 "Ni har renat era själar genom att lyda sanningen, så att ni älskar varandra uthålligt av rent hjärta."
"Renat era själar" Anden bor i vår ande, själen är vår personlighet där också vår vilja finns. Genom helgelse renas vår själ. Den är ett "nej" till allt orent och ett "ja" till sanningen och ett "ja" till kärleken.
2 Petr. 3:11 Då nu allt går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva så medan ni väntar på Guds dag. Då själarna är renade och Anden bor i vårt hjärta då är helighet och gudsfruktan det som vi vill och genom Andens kraft kan vårt liv vara ett liv i seger!.
1 Petr. 4:1-2 Då nu Kristus har lidit till kroppen, skall också ni beväpna er med Anden. Paulus upplevde det som nåd att bland hedningarna få predika evangeliet om "Kristi oändliga rikedom" Ef. 3:8-13. Guds vishet blev känd i den onda andevärlden - hur? Församlingar, som växte upp i hednavärlden hade en sådan position, att väldigheterna i den himmelska världen inte kunde hindra de kristna från att frimodigt träda fram inför Gud, dessa som förr var syndare. De kunde med tillförsikt träda fram inför Gud - de onda makterna kunde inte hindra dem!
För Paulus var det inte nog att några hedningar kommit till tro. Vi finner honom (Ef. 3:14-20) i en intensiv bön. Han ber för dessa nyfrälsta hedningar till Fadern:
- i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka år deras invärtes människa
- att Kristus genom tron skall bo i deras hjärtan
- att de skall bli rotade och grundade i kärleken
- förstå vad bredden och längden och höjden och djupet är
- lära känna Kristi kärlek och bli rotade och grundade i kärleken
- de skall så bli helt uppfyllda av all Guds fullhet
Paulus är viss om att Gud genom den kraft som verkar i oss kan göra långt mer än allt vi ber om.
Så möter vi Pauli realistiska ödmjukhet: Gud tillhör äran i församlingen och i Kristus. Jesus genom alla släktled (alltså också nu!) i evigheternas evighet.
Kapitel 5 Enheten i Kristi kropp - Ef. 4:1-16
Att bekänna sig som kristen förutsätter att vår livsföring stämmer med bekännelsen. Man kan väl säga, att enheten består av många delar. Dessa skall fungera i takt med enhetens "program".
Paulus uppmanar efesierna att "leva värdigt sin kallelse". Detta gör att vi inte kan leva enbart för oss själva, utan att ta hänsyn till andra.
Paulus drar upp riktlinjerna för vår gemenskap: vi skall vara ödmjuka och milda och på allt sätt visa tålamod och "ha fördrag" med varandra. Vi är så olika, alla är inte "stämda i samma tonart", men det är ju inte enbart "de andra". Men vi skall bevara Andens enhet genom fridens band. Den gemenskap som upplevs enligt denna uppmaning av Paulus, är en realitet, som gör att gemenskapen kan bli okonstlad men reell.
I församlingen upplever vi (om vi lever i förnyelse) att det är många komponenter som förenar:
- en kropp
- en Ande
- ett hopp, det som tillhör vår kallelse
- en Herre, en tro, ett dop. Detta är ju församlingsgemenskap!
- en Gud som är allas Fader
Kristus har utdelat olika gåvor och uppdrag för att få fram enheten i tron och i kunskapen om Guds Son. Det är dessa tjänare: apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare. Deras uppdrag är att, var och en med sin utrustning uppbygga Kristi kropp till dess vi kommer fram till enheten i tron och kunskapen om Guds Son till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus.
Enhetens sabotör är omognad, som öppnar för "vindkast i läran". Vi skall som individer vara så uppfyllda av Guds Ords sanning, att vi kan vinna seger med det vapen som Jesus använde vid frestelserna i öknen: "det står skrivet". Vi skall i kärlek hålla fast vid sanningen och växa upp till Honom, som är Huvudet, Kristus. Då byggs kroppen upp i kärlek och fogas och hålls ihop genom det stöd, som varje del ger allt efter den kraft som är utmätt.
Kapiel 6. Kristen etik
Ef. 4:17-31 I dessa verser drar Paulus upp skillnaden mellan "förr" och "nu". Förmörkat förstånd, hjärtan hårda som sten, kastar sig i utsvävningar utan att skämmas. Ni har lämnat ert gamla liv och förnyats till ande och sinne. Om livsföringen inte har förändrats, då har ingen omvändelse skett. Den nya människan är skapad till likhet med Gud i sann rättfärdighet och helgelse. Paulus ratar och rekommenderar. Köttet får inte regera i en kristen men ett liv i kristuslikhet visar sig i vardagslivets kvalitet:
Lägg bort
- lögnen
- grips ni av vrede
- tjuven skall sluta stjäla
- oanständigt tal
- bedröva inte Guds helige Ande
- bitterhet, häftighet, vrede
- skriande och smädande
- all annan ondska
Kristet alternativ
- tala sanning med varandra
- synda icke; ge inte djävulen något tillfälle
- uträtta något nyttigt, dela med sig
- det är sigill till förlossingens dag
- förlåt varandra liksom Gud i Kristus har förlåtit er
- var goda, barmhärtiga mot varandra
- tala det som är gott och blir tillvälsignelse
Ef. 5:1- 21 "Ni var en gång mörker - nu är ni ljus."
Mörker
- Otukt, allslags orenlighet
- Fräckt och oförnuftigt prat
- tvetydigt skämt
- ingen otuktig,oren eller girig skall ärva Guds rike
- intet att göra med mörkerts gärn.
- berusa er inte med vin
Ljus
- Ljusets frukt består i allt vad godhet rätfärdighet och sanning heter
- Tacka i stället Gud
- Guds efterföljare som hans älskade barn
- Leva i kärlek såsom Kristus älskat oss
- lev som visa människor
- låt er i stället uppyllas av Anden
Tala till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger.
I himlen fylls atmosfären av sång och musik. Människor, som mött Jesus till frälsning upplever det David vittnat om i Ps. 40:4: " Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud." Det är skaror av människor, som vunnits för Gud då de lyssnat till sånger som var Guds budskap till dem. För många öppnas dörren till hjärtats innersta värld då evangeliet, Guds budskap når dem genom sång. Det är därför vi skall "tala till varandra". Slå upp Apg. 16:25-31! Vilken frukt för evigheten! Den bibliska sången har ett brett register. "Psalmer" det är enligt grundtexten sång, beledsagad av strängmusik. "Hymner" det ordet möter vi i Matt. 26:30 "när de sjungit lovsången" då var det hebreiska Halel - Ps. 113-118. Dessa psalmer är profetiska och uppfylldes i Jesu lidande. "Andliga visor" det är spontant inspirerade sånger som inte var från Psaltaren.
Kapitel 7 Man och hustru; barn och föräldrar.
Ef. 5:22-32 Det går inte att ha två rattar i en bil. Gud skapade kvinnan till en "hjälp" åt mannen. Då kan man ju beklaga mannen att han inte klarar sig utan kvinnan, det är ju så, att först när de två blir ett då är detta ett fullödigt "vi" som är "ett" - den enda gång då 1 + 1=1. Varför skall då kvinnan "underordna" sig?
Från begynnelsen gav Gud sina order och råd åt mannen. Då skulle kvinnan
"underordna sig" mannen och följa de order Gud gett mannen. Mannen hade
berättat åt kvinnan allt vad Gud sagt och hon hade noterat det, men då hon
blev frestad av ormen, lät hon sig luras trots att hon kom ihåg vad Adam sagt
henne. En tragik som hela människosläktet lidit av.
Det är dock ingen "risk" att underordna sig om mannen "älskar sin hustru såsom Kristus älskar församlingen". Paulus jämför förhållandet man - hustru med förhållandet Kristus - församlingen. Jesu höga målsättning: att ställa fram församlingen "utan fläck och skrynkla" med förhållandet man - hustru där mannen är skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp. Paulus konstaterar: "Den som älskar sin hustru älskar sig själv".
Ef. 6:1-4 Barnen skall lyda sina föräldrar. "Hedra din far och din mor", det första budet, som med sig har ett löfte. Fäderna skall fostra sina barn i Herren. Rådet angående slavar och herrar är givna i en helt annan kultur. Som kristna ärade de Gud genom att leva heligt i den ställning de var.
Vi segrar i Guds vapenrustning!
Avslutningen av brevet talar om seger. Vi skall bli "starka i Herren och i hans
väldiga kraft. Det finns en Guds vapenrustning.I den kan vi stå emot djävulens listiga angrepp. Våra moståndare är furstar, väldigheter, världhärskare som råder i mörkret mot ondskans andemakter i himlarna.
- bälte - sanningen
- klädd i - rättfärdighetens pansar
- skor - den beredskap som fridens evangelium ger
- trons sköld - släcker den ondes alla brinnande pilar
- frälsningens hjälm - bevarar vårt "högkvarter"
- Andens svärd - Guds ord
Rustningen är prima. Men segern vinns genom "ständig åkallan och bön
och en ständig bön i Anden.
"Invid porten där står en änglahärnär de frälsta tåga in"
Då skall vi alla vara med!
. |
