Den nytestamentliga församlingen

Den nytestamentliga församlingen

Studiematerial Den nytestamentliga församlingen Vad lär Guds Ord om församlingen? Det finns så många åsikter. Här har jag försökt att utgående från allt det material som Bibeln ger få fram en helhetsbild. För att den till alla delar skall bygga på Guds Ord och inte på egna uppfattningar, har jag stött all undervisning med bibelord. Därför har jag hänvisat till Guds Ord i sådan mängd att sidornas antal skulle öka betydligt om jag skulle skriva ut all citerad text. Du får den största nyttan av ditt studium, om du slår upp och läser de aktuella bibelorden. Men det ger också en trygghet att all undervisning är till 100% grundad på Ordet. Du kommer inte att ångra dig om du nu sätter dig in detta ämne, som är Kristi älsklingsämne. Det är församlingen han älskar. Och från små celler, lokalförsamlingar, växer Guds verk och finalen har inte kommit än: Den är Lammets bröllop. 1. Jesus undervisar första gången om församlingen. Matt. 16:13-19. Jesus hade planerat att ta upp detta ämne med apostlarna. Men det måste finnas en grund för den undervisningen i lärjungarnas trosmedvetande. Jesus frågar lärjungarna: "Vem säger folket att Människosonen är?". Deras uppfattning var diffus. Sedan frågar han: "Vem säger ni att jag är?”. Då svarar Petrus: "Du är Messias, den levande Gudens Son." Jesus konstaterar att Gud har uppenbarat något som kött och blod inte kan uppenbara: Jesu gudom! Grundtexten har här Messias i bestämd form. Det är inte fråga om ett namn bland andra. Det hänvisade till den Messias, som Gud utlovat. Om vi på svenska skulle försöka få fram det grundtexten innehåller, så skulle det heta: "Du är Han, Messias" d.v.s. den utlovade, vars namn också var:Väldig Gud, evig Fader" (Jes. 9:6) Vers 18 i vår text ger oss första gången ordet "församling " Och församlingen skall byggas "på denna klippa". Katolikerna menar att det är Petrus som är "klippan". Vi möter i texten här en ordlikhet mellan orden Petrus och "klippa". Jesus säger till Petrus: "Du är Petrus (=en sten av en klippa) och på denna klippa (=petra) skall jag bygga min församling". "Klippan" var inte Petrus - klippan var Han, som Petrus bekände sig till. (1 Kor. 3:11 och 1 Petr. 2:4. Ps. 95:1 också i psalmerna talas om "vår frälsnings klippa") I vers 18 ger Jesus ytterligare en upplysning angående församlingen. Han säger: "helvetets portar skall inte få makt över den". Därmed ställer Jesus församlingen högre än alla mänskliga föreningar, institutioner och riken. Allt mänskligt verk brytes ner av döden, all gemenskap i föreningar och organisationer upphör för den som dör, men församlingen är byggd på en sådan grund att inte ens döden kan frånta oss vår gemenskap och vårt medlemskap i den levande Gudens församling. Vi är lemmar i en evig gemenskap. Han, som är församlingens huvud dör aldrig. Därför dör inte heller hans kropp - församlingen. Paulus säger något om församlingen i Ef. 5:32. Där får vi veta att det ligger en "hemlighet" i detta med "Kristus och församlingen". Hur hade Paulus fått del av denna hemlighet? Svaret på den frågan får vi i Ef. 3:1-10. Lägg särskilt märke till vad detta bibelord lär oss. Enligt vers 3 var det "genom en uppenbarelse" som hemligheten delgavs Paulus. Uppenbarelse betyder att slöjan drages undan och att något, som varit fördolt, därigenom blir uppenbart. Vers 6 säger att hedninganra (=de icke-judiska folken) är "våra" (de kristna judarnas) medarvingar och genom frälsning och församlingsgemenskap fullt likvärdiga inför Gud. Vers 10 talar om att det är Guds vilja att församlingen skall vara kärlet som förvaltar denna hemlighet, det organ genom vilket Gud verkar under nådens tidsålder. Också vi behöver få insikt i detta ämne genom uppenbarelse. Jesus har lovat att så skall ske. Joh. 16:7-15. Den Helige Andes uppgift då det gäller världen är att den skall få veta sanningen. Sanningen om Guds församling kan bli uppenbarad för oss om Guds helige Ande får lysa på Ordet och göra det levande för våra hjärtan. 1. Namnet församlingen och dess betydelse Det grekiska ordet Ekklesia, som översatts med ordet "församling" betyder "en utkallad skara". I den grekiska litteraturen förekommer ordet bl.a. i samband med de grekiska städernas stadsfullmäktige (jfr. Apg. 19:39) Här har vi just den tanken som ligger i ordet Ekklesia: från stadens innevånare hade en del utkallats för att sköta stadens angelägenheter. Detta ord använde Jesus och den Helige Ande manade apostlarna att använda för att ge samtidens människor ett begrepp vad församlingen var. (Ordet förekommer även i GT Ps. 22:23,26 och Apg. 7:38.) Ordet Ekklesia förekommer 115 gånger i NT. Av dessa är det endast tre gånger som det förekommer i annat sammanhang än det som har att göra med Guds församling. (Det är i Apg. kap. 19 verserna 32, 39 och 41.) Församlingen är summan av dess enskilda individer. Om den skall göra skäl för namnet ekklesia (utkallade) så måste varje enskild individ vara "utkallad", i grundtexten eklekton. 1. Vi skall först se vad Bibeln säger om dessa "utvalda" (eklekton). Romarbrevet börjar med att i första kapitlet säga: "Jag blyges ej för evangelium". Paulus säger att evangelium är en Guds kraft till frälsning. Sedan fortsätter brevet med att skildra syndens djup, försoningen i Kristus, segerställningen i honom. I åttonde kapitlet har Paulus nått höjden av härlighet i evangelium. Han utbrister: "Vem vill anklaga Guds utvalda och i samma andetag ger han svaret varför dessa utvalda är så starka:Gud är den som rättfärdiggör". I förra lektionen såg vi att församlingens grund var gudomlig. Här finner vi att den enskilde "utvalde" är föremål för gudomlig rättfärdiggörelse. (Jfr. 1 Mos. 1:31 det Gud gjorde det var gott!) /a/Guds handlande Ef. 1:4 Utvald före världens grund var lagd = En evig plan till att vara heliga = tillstånd - ej prestation! 1 Tess. 1:4-5 hur det var - vårt evangelium kom Joh. 15:15 Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er. 1 Kor. 1:26-29 Gud utvalde det svaga, dåraktiga o.s.v. Älskar inte Gud alla? Förvisso är alla kallade, också visa, starka ock mäktiga hörde kallelsen. De var dock så fulla av sitt eget att kallelsen inte hade rum. Den togs inte emot. Matt. 22:1-14 Liknelsen om konungasonens bröllop visar att många blev kallade och få utvalda. Hur skildes de "utvalda" från de kallade? Genom eget val! Guds princip: Han kallar alla. Den som ger sanningen rätt och lyder kallelsen blir utvald. Genom denna princip kan Gud hålla fast vid sitt sanna väsen: att inte ha anseende till personen. Rom. 2:11 /b/Människans reaktion positivt: 1 Tess. 1:6 Tog emot med glädje Luk. 10:42 Maria har utvalt den goda delen 2 Petr. 1:10 Göra er kallelse och utkorelse fast Kol. 3:9 Ni har ju klätt av er gamla människa Kol. 3:10 Och klätt er i den nya människan som förnyas Kol. 3:12 Så kläden er nu som Guds utvalda, heliga och älskade "fint folk är fint klädda" negativt: 2 Tim. 2:19 Var och en som nämner Herrens namn skall hålla sig borta från orättfärdighet. 1 Petr. 3:11 Han skall vända sig bort från det onda. Rom. 16:17 Ge akt på dem som vållar splittring. Vänd er bort från dem Apg. 2:40 Låt er frälsas från detta bortvända släkte /c/De utvaldas ställning Rom. 8:33 Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner Sak. 3:1-5 Åklagaren anklagade men översteprästen blev frikänd Apg. 9:4 människor förföljer de kristna. Jesus upplever det riktat mot sig Apg. 10:15 Lagen förklarade djuren orena men Gud förklarade det rent (synen avsåg att visa att hedningarna kunde bli frälsta) Rom. 14:4 Vem är du som dömer "en annans" tjänare (=Guds tjänare) 1 Petr. 4:15 Ingen av er skall lida för att han är mördare, tjuv, förbrytare eller förskingrare. 4:16 Men om han får lida för att han är en kristen, inte skämmas men prisa Gud för det namnet. Luk. 18:7 Gud skaffar rätt åt sina utvalda 2. En gemenskap som bygger på personligt avgörande Apg. 2:40 frälsta från "det bortvända släktet" "lät döpa sig" = personlig övertygelse. Joh. 15:19 utvalt och tagit ut ur världen. Församlingen har genom dopet i vatten en port genom vilken inte vad som helst kan komma igenom. Redan Johannes döparen krävde sann bättring före dopet. Matt. 3:7-8, Rom. 6:2-3, Apg. 26:20) Ef..4:17-24 inte mer vandra såsom hedningarna 25 Tempusformen i grekiskan för "lägg därför bort" som avser att man vid bättringen lagt bort lögnen och vänt sig till sanningen men att man sedan förblir trogen så att man inte heller i fortsättningen ljuger utan talar sanning med varandra. Vi är ju varandras lemmar. Ef.4:31 Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skriande och smädande och all annan ondska. Ef.5:1-4 Positivt: Guds efterföljare, negativt: :otukt och orenhet får inte ens nämnas - d.v.s. ett klart avståndstagande!. Vad är otukt ? 1 Kor. 7:1-2 och 1 Tess. 4:3-5 På grund av att det vi ovan läst fungerade i den första kristna tiden. Församlingen var ett salt i den förruttnelse som då härskade 3. Evangelium påverkade samhällen som nåddes Vi skall nu se hur evangelium fungerade på en hednisk mark. Där en Kristi församling föddes, begynte att verka och etablera sig i hednisk miljö. Apg. 17:1-10 Där fanns också en judisk synagoga, men den levde sitt eget isolerade liv. Där fanns också några som fruktade Gud. När Paulus predikade blev många av dem frälsta och det väckte judarnas avund. De ordnade ett upplopp i staden och det blev viktigt att sända bort Paulus och Silas. Men nu händer det märkliga: denna grupp av nyfrälsta hade under den korta tid apostlarna var där upplevt frälsning och livsförvandling. Det verkar som om Jason framträtt som en samlande kraft. Han var också den främste av dem som drogs iväg till styresmännen. 1 Tess. 1:2-10. Paulus gläds över "deras gärningar i tron, arbete i kärleken och uthållighet i hoppet (1 Kor. 13:13 nu består tron,hoppet och kärleken). Det de upplevde resulterade i att de var "utvalda av Gud" Evangelium kom inte enbart i ord utan i kraft och helig Ande och detta gav dem full visshet. Paulus och Silas kunde hänvisa till hur de uppträdde. Det var raka motsatsen till hedningarnas livsföring. På detta sätt blev missionärerna föredömen och de hade lyckats därmed: de kristna blev deras efterföljare, ja Herrens. De tog emot Ordet "med den glädje som den helige Ande ger". Det gjorde att Tessalonikernas församling blev ett föredöme för församlingar i Makedonien och Akaja. Något nytt hade skett i Tessalonika. Det var en rejäl förvandling - de omvände sig till Gud från avgudarna - de omvände sig till att tjäna den sanne Guden - de väntade Hans Son från himlen - han var uppväckt från de döda - Jesus har frälst dem från den kommande vredesdomen. 1 Tess. 2:1-2. Det vi läser här är ett föredöme för var och en som står i Jesu tjänst. Trots att de plågats och misshandlats i Filippi gav Gud dem makt att predika. De var också föredömen v.10 och med det som bakgrund kunde de förmana de nyfrälsta - att leva ett liv värdigt Gud (v.12) - att vara Gud till behag betyder att inte söka vara människor till behag, aldrig smicker som en förevändning till att roffa något åt sig De blev också efterföljare av Guds församlingar i Judeen (v.11-15) - icke sträva efter att bli ärade av mänskor - Vi uppträdde kärleksfullt som en mor som sköter sina egna barn - I innerlig kärlek ville vi inte enbart ge er Guds Ord utan också oss själva - natt och dag arbetade vi för att inte lägga någon till last när vi predikade - Både de och Gud är vittnen till hur heligt, rätt och oförvitligt vi uppträdde - vi förmanade och uppmuntrade var och en som en far sina barn - vi vädjade till er att leva ett liv värdigt Gud. 1 Tess. 4:1-8 Också på det moraliska området nya och rena vägar - det hör till helgelse att avhålla sig från otukt - var och en skaffa sig en hustru (hedningarna hade månggifte) men i församlingen "sin egen maka" Matt. 28:18-20 Missionsbefatllningen, en trefaldig målsättning med att gå ut och inte bli en passiv isolerad institution! 1.Göra lärjungar, villiga att lära och lyda 2 Döpa i (egentligen "till" att tillhöra dem de döps till) i Faderns, Sonens och den helige Andes namn 3. Lära dem att hålla allt Matt. 28:18-20 Den enda möjligheten att förändra hednisk livsföring är, att vi skall göra lärjungar, villiga att lära och lyda 4.Guds församlings andliga ställning a.Som Kristi brud föremålet för Kristi kärlek. I Efesierbrevet talar Paulus tre gånger om han ber för efesierna, att han böjer sina knän (Ef.1:17,3:1 och 3:14.och ber att Gud skall ge dem en vishetens och uppenbarelsens Ande till kunskap on honom. Han ber om upplysta hjärtan så att de förstår vilket härligt arv som väntar dem och hur oerhört stor hans makt är på dem som tror därför att hans kraft är verksam. Han ber också att efesierna skall få del av det, som Paulus fått som uppenbarelse: Han var ju jude men fick del av Kristi hemlighet: att hedningar som blir frälsta i Kristus är judarnas medarvingar och tillhör samma kropp. Tredje gången ber han att Gud i sin härlighets rikedom skall ge dem kraft och styrka till den invärtes människan, att Kristus skall bo i deras hjärtan, grundade i kärlek. Det ligger en gudomlig visdom att först be. Bön och bevisad kärlek mjuknar upp sinnena . Fjärde, femte och sjätte kapitlet drar upp gränser mellan det gamla och det nya. Men det är framfört i djup kärlek och omtanke. Det är en förmaning given i kärlek. Den bibliska förmaningen är inte sträng och hård tillrättavisning, det grekiska ordet betyder uppmana, tilltala vänligt, trösta, uppmuntra. Vi möter i dessa kapitel en undervisning om praktiskt vardagsliv knuten till andliga lagar. Femte kapitlet talar om makars inbördes förhållande och har sin fulla giltighet där. Men i detta sammanhang blottar Paulus en stor hemlighet: förhållandet mellan Kristus och församlingen: Församlingen är en kropp med Kristus, lemmar av hans kropp och hans ben (vers 30). Första gången vi möter denna tanke är i 2:Mos. 2:18-24. Mitt i en hel skapelse, där allt han kunde slösa sin kärlek på, ingen gemenskap på likställd bas. Denna bild använder den Helige Ande för att visa Kristi ställning i himlen. Änglar och serafer, keruber och ärkeänglar, ingen av dessa kunde umgås med Gudasonen på likställd bas. Hebr. 1:14. Vad Eva blev för Adam skall församlingen bli för Kristus! Upp. 19:7. Enligt 1 Mos. 2:22 lär Gud "en tung sömn" falla på Adam.. För att Adam skulle få en brud, måste han falla i tung sömn och revbenet nära hjärtat kapas. Det är en förebild till Jesus då han på Golgata utgav sig Joh. 19:34 . Enligt 1 Mos. 2:21 lät Gud "en tung sömn falla på Adam". Detta förebildar Golgata Ef.5:23 fullbordar profetian genom att han har "utgivit sig" Joh. 19:34. Lika som Gud öppnade Adams sida och tog ett revben, så blev Jesu sida uppstungen och därifrån utgick det, på vilket församlingen kunde byggas. Endast försonade syndare kunde bli "byggstenar" i Guds hus! 1 Mos. 2:7 visar byggnadsmaterialet, stoft från jorden. v.22 berättar hur Gud byggde en kvinna av revbenet han tagit från mannen. Också här finns en förebild till församlingen. Ef.2:1 På samma sätt som dött stoft blev levande då Gud tog det för att därav dana människan - på samma sätt blir vi i synden döda människor levande genom evangelium. Guds uträckta hand till syndare. De stoftgrand, som blev kvar då Eva var formad, var fortfarande lika döda som förr, men det som nåtts av Guds skaparehänder de levde och fungerade i en helhet, en kropp! När församlingen är klar att kallas hem skall massor av i synden döda bli kvarlämnade - det är de, som fötts till liv genom evangelium och använts till att "med de andra växa upp till ett heligt tempel i Herren" (Ef.2:21) De skall leva med Kristus i evigheternas evigheter. Frukten av Jesu vedermöda - profetiskt förutsagt i Jes. 53 - Kapitlets vers 11 konstateras: "Genom den vedermöda hans själ har utstått skall han se ("frukt" i 1917 Bibel) och bli tillfreds. Vad "ser" han? -Upp. 7:9-14 - de har alla ett gemensamt:: De har tvagit sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod! b. Församlingen helgas genom fortgående rening Ef.5:25,26. Ordet "renat" står i grekiskan i en tempusform, som betyder att det har skett men en fortgående rening pågår. För att församlingen skall bli färdig att upphöjas till Kristi brud renas den med ordets vatten. Lärjungarna hade blivit rena "i kraft av det ord jag (Jesus) har talat till er.(Joh. 15:5) Men vi har också kallats att vara aktiva, att rena våra själar i lydnad för sanningen. Det är där vår personlighet helgas till att älska varandra med en uthållig kärlek (1 Petr. 1:22.) Det är ju Jesus som renar våra hjärtan, men vår vilja måste helgas ty vårt själsliv påverkas av vår vilja och natur. Men vi har ett underbart stöd för inre värld: 2.Petr.1:1-4 - vi blir delaktiga av gudomlig natur. Så länge vår viljja är ett med den gudomliga naturen, då är också själen med i en reningsprosess. Vårt dagliga liv som kristna får en hög kvalitet och en fortgående rening:"Om vi vandrar i ljuset såsom han är i ljuset (då går vi tillsammans!) så har vi gemenskap med varandra och Jesu, Hans Sons blod renar (presens - pågående funktion) från all synd."1.Joh.1:7. 4. Som sanningens stödjepelare och grundfäste Lögnen omintetgjorde "oskuldens tidsålder" 1.Mos.3:1 "Har Gud verkligen sagt: "Ni får inte äta av alla träd i lustgården?" I Joh.8:44 kallar Jesus honom för "lögnens fader" Paulus skriver i Rom.5:12. Genom en ända männska kom synden in i världen och så kom döden över alla människor. Detta har lett till det vi läser i 1.Joh.5:19 "hela världen är i den Ondes våld (träldom!) Men läkemedlet som Jesus ger sin församling är lögnens motsats: det enda, som kan besegra lögnens välde.Vår seger ligger däri, att vi har lärt känna den sanne 1.Joh.5:20 Vår möjlighet att undgå att bli bedragna av ormen , det är att Gud ger oss förstånd, att vi känner Den Sanne 1.Joh.5;20. Dess mer vi blir ett med Sanningen kan vi undgå att med Eva nödgas säga:"ormen bedrog mig." Läs också följande citat: 3.Joh.v.8, 1.Joh.2:21 Om vi hyser girighet och penningdyrkan, då lurar synden vid dörren. Den trogna medlemmem Ananias ville göra som alla andra (Apg.5:1-10) han och hana hustru skulle komma med i egendomsgemenskapen: att ge allt och få allt. Men då han sålde till så bra pris, tyckte han att det räckte med att ge hälften och så ha en lämplig "säkerhet" om det gick snett Apg.kap.5 berättar hur det gick. Då sanningen var så klar blev lögnen och girigheten avslöjad genom den helige Ande. Både Ananias och hustrun dog. Dess mer Guds Ande är verksam - dess svårare kan lögnen operera i församlingen men om kärleken kallnar så är det risk, att Mammon tar kommandot! Paulus konstaterar:"Kärlek till pengar är roten till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig mycket lidande.(1.Tim.6:10).. Joh.14:6 Jesus säger: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. För den som är frälst finns intet alternativ: Den enda väg som leder till Fadern är denne Jag är som är direkt översättning av Jahwe. Eftersom lögnen är bannlyst i himlen så blir lögnarens framtid under lögnens faders kommando..Sanningen frigör! Döden kom över mänskligheten genom en lögn .Sanningen är livets förutsättning "Var och en, som är av sanningen hör min röst" (Joh.18:35-38) Sanningen skall göra er fria. Joh.8:32. Lögnen regerar på jorden. Någon har sagt, att om alla skulle tala och bringa fram sanningen och enbart sanningen skulle hela världen råka i en väldig villervalla.. Allt i tillvaron är insnärjt i lögnens band. Men Guds församling skall ha det annorlunda! Vi läste i föregående studium: "Läggen bort lögnen och talen sanning med varandra" a. FÖR ATT FÖRSAMLINGEN SKALL VARA SANNINGENS STÖDJEPELARE OCH GRUNDFÄSTE HAR GUD SJÄLV GJORT RITNINGARNA TILL FÖRSAMLINGEN Ef.3:3 hur jag genom en uppenbarelse lärde känna hemligheten ...såsom jag har skrivit 2.Mos.25:40 Se till att du gör detta efter de mönsterbilder som har visats för dig. 1.Kor.4:37 Vad jag skriver är et Herrens bud Gal.1:11-12 det evangelium jag predikat kommer inte från människor ...uppenbarelse b. GUD GAV SIN SON , SANNINGEN TILL ATT VARA HUVUD FÖR FÖRSAMLINGEN Ef. 4:15 "hålla oss till sanningen" (både Jesus som den personifierade sanningen som det evangeliska budskapet). 1.Petr.4:1 Om någon talar skall han tala i enlighet med Guds Ord c. HAN GAV OSS SANNINGENS ANDE Joh.16:13 1.Joh.2:27 Vad er beträffar så förblir i er den smörjelse som ni tagit emot av Honom. Vad hans smörjelse lär er är sanning och inte lögn d. HAN HAR GETT SITT ORD ÅT FÖRSAMLINGEN Joh.17:14 Joh.17:17 Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning. Upp.22:16 Denna uppenbarelse har givits "för att i församlingarna vittna om detta för er." Församlingen skall förvalta det och föra det vidare. Kol.1:16 församlingen skulle "sörja för" att brevet också nådde Laodicea. Gal..2:5 evangelie sanning bevarad hos er. e. HAN GAV DE ANDLIGA ÄMBETENA FÖR ATT FÖRSAMLINGEN SKULLE LEDAS RÄTT OCH I ALLA STYCKEN VÄXA UPP TILL KRISTUS Ef.4:11-14 Apostlar,profeter, evangelister, herdar och lärare, alla dessa skall "utrusta de heliga till att utföra sin tjänst, målet: enheten i tron, kunskap om Guds Son i sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av all Guds fullhet". 1.Kor.12:28-3 Hela sammanhanget visar, att Guds plan att församlingen är Kristi kropp - de skall genom olika funktioner och olika gåvor verka, så att Jesus är genom sin kropp etablerad där församlingen finns. Detta är en utmaning för oss. Rom.12:1-8 Gud behöver kroppar! Genom den utrustning han ger dem kan Gud verka genom var och en som frambär sin kropp! Gåvorna finns i medlemmarna men de förblir passiva om inte kroppen ställer sig till förfogande. Då det sker kan Guds mäktiga kraft och andliga gåvor förhärliga Kristus i hans kropp, församlingen. Det är därför Paulus förmanar oss: Frambär edra kroppar! . 5. ORGANET FÖR ATT GÖRA GUDS VISDOM KUNNIG. Ef.3:10 Hela den jordiska tillvaron är nu en kamp mellan gott och ont, sanning och lögn, Gud och djävulen. Hela skapelsen är en lovsång till Guds ära.Ps.19:1-2. På fallets dag vandrar Gud i lustgården. Han brukade möta sin skapelses krona, människan. Men, syndafallet är ett faktum. Adam och Eva gömmer sig. Gud är lika underbar som förr lika värd att prisas, men synden gör att människan inte kan ära Gud, men bäva inför honom! Rom.3:23 människan är i avsaknad av härligheten från Gud. Kampen fortsätter.Rom.1:19-23 visar oss en ohygglig utveckling nedåt..Roten till det onda är att synden är en realitet, som isolerar människan från Gud som Skapare. En syndens träl ärar inte Gud varken med sitt liv eller sina ord. Guds återlösningsplan går ut på att ge alla människor en möjlighet till upprättelse. Genom försoningen får människan, som tar emot Jesus som sin Frälsare, syndernas förlåtelse. Då blir hjärtat stämt till Lovsång: Ps.40:3-4 "Han lade i min mun en ny sång; en lovsång till Gud".Jag upplevde detta som en sextonårig grabb och det flyttade en sångfågel in i mitt hjärta. Lyckligtvis var det inte en "flyttfågel!" Lovsången finns där alltfort! a.I FÖRSAMLINGEN SKALL GUD BLI ÄRAD AV MÄNNISKOR SOM UPPLEVAT GUDS NÅD Människor, som upplevat frälsningens nåd har en kallelse att genom sitt kristna liv, genom sin kärlek till Jesus och genom att vara "världens ljus" (Matt.5:14-15) bringa ljus till en värld, där mörkret råder. b I FÖRSAMLINGEN SKALL KRISTUS REGERA OCH GUD FÅ ÄRAN Ef..6:12-13 Hela världen är i den ondes våld. Den fiende, som bedrog Adam och Eva är alltfort en realitet. Men vi har fått tillgång till en vapenrustning som finns ! Vi är nu i "rustkammaren" och är erbjudna: tag på er (det finns) Guds vapenrustning: - spänn på er sanningen (Jesus är sanningen!) som ett bälte - kläd er i rättfärdighetens pansar (Kristus är vår rättfärdighet! ) - sätt på er som skor på edra fötter den beredvillighet som fridens evangelium ger - tag emot trons sköld med den kan ni släcka den ondes brinnande pilar - tag emot frälsningens hjälm - tag emot Andens svärd, som är Guds Ord Iklädd denna vapenrustning och med ett rikt bönerliv kan vi vinna en härlig seger och då en församling lever i dessa realiteter så vinner vi en härlig seger! Kol.2:15 Den fiende vi har är besegrad: "Han har klätt av väldens och makterna och örevisat dem offentligt, när han påkorset triumferade över dem". Matt.16:18 "på denna klippa skall jag bygga min församling och helvetets portar skall inte få makt över den. 2.Tim.1:10 Jesus har fört liv och odödlighet fram i ljuset genom evangelium Ef.1:22 Allt lade Gud under hans fötter och honom, som är huvud över allting, gav han åt församlingen. 1.Kor. 15:25-27 Han måste regera tlls han har lagt alla fiender under sina fötter. Nu är han församlingens Herre. Sedan skall han lägga alla sina fiender under sina fötter. Joh.11:25,26 För de frälsta är döden besegrad. Den som tror lever om han än dör! c. Denna seger skall församlingen utnyttja utåt Matt.28:18-20 "jag har fått allmakt i himlen och på jorden. Gå därför ut gör alla folk till lärjungar! Fil.2:9¨11 Han fick det namn som är över alla namn. Denna makt skall utnyttjas för att föra människor från Satans makt till Gud! Apg.26:18 Matt.9:35-38 "illa medfarna" (huden avsliten, sargad i klippor, uppgivna! Församlingen skall se läget såsom Jesus såg det och handla som han gjorde.2.Kor.5:20. Vi är alltså sändebud för Kristus. Gud förmanar genom oss Vi ber å Kristi : vägnar: "låt försona er med Gud! " Luk.10:16 Den som lyssnar till er lyssnar till mig. Den som förkastar er, förkastar mig. Apg.1:8 Andedopets målsättning: att få fram vittnen. Då alla kan bli andedöpta, så är meningen att alla skall vara vittnen, själavinnare. Ef.3:20,21 Honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus gemom alla släktled i evigheters evighet. amen. 5. DEN UNIVERSELLA FÖRSAMLINGENNOCH DEN LOKALA. Ef ,5:25, Upp.1:11 Dessa två bibelord visar församlingsbegreppet i två olika bemärkelser. Det första bibelordet talar om "församlingen" i singularis och det är denna som Kristus har offrat sig för och denna som han skall ställa fram inför sig i härlighet utan fläck och skrynkla. Det andra bibelordet talar om sju församlingar i Mindre Asien, var och en med sin särskilda hemort. Guds skapelse har en bestämd "signaturmelodi", ett bestämt mönster. Atomen är, som vi vet, uppbyggd av en atomkärna, ett centrum och så elektroner. Samma mönster finner vi i levande celler, en cellkärna och så kromosomer. Människokroppen är uppbyggd enligt samma princip. Hjärtat är centrum, därifrån utgår livet (Ords.4:23) Alla lemmar och organ är beroende av hjärtats funktion. Men om organen inte fungerar så att hjärtat kan arbeta det betyder död. T.o.m. universum är uppbyggt på samma sätt. Vårt solsystem har solen i centrum och planeter runt omkring. De olika solsystemen i världsalltet har i sin tur ett gemensamt centrum kring vilket de rör sig Kol.1:14-20. På samma sätt är Guds verk i "den nya skapelsen" uppbyggt. 2.Kor.5:17. Då en människa blir född på nytt, då är hon en ny skapelse. Hon är då som en cell med Jesus som den cellens centrum. Lokalförsamlingen är Kristi kropp i miniatyr och Kristus är lokalförsamlingens huvud och centrum,men han är det också i universell mening tills Joh.10:16 går i fullständig och bokstavlig fullbordan - "såskall det bli en hjord och en herde" Man möter ibland en uppfattning att man inte bör ta det allvarligt med lokalförsamlingen. Ju flere som tänker så , dess färre fullföljer lokalförsamlingens uppgift att vara Guds uträckta hand till ortens befolkning. Man menar, att det räcker om man blir frälst. Men Guds plan är ju att vi skall "tjäna och vänta". Vi skall också vara en bror, en syster för någon som behöver vårt stöd. 1.Kor.3:16-17 Paulus skriver: "Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? Om någon fördärvar Guds tempel skall Gud fördärva honmom. Ty Guds tempel är heligt och det templet är ni." Vi har den lokala församlingen.Om vi håller måttet där, då passar vi utan svårighet in i det stora sammanhanget.. Det viktigaste är att leva i 1.Joh.1:7 att vi vandrar i ljuset och upplever fortgående rening i Lammets blod. l LOKALFÖRSAMLINGEN ÄR ENLIGT NT EN GRUPP PÅNYTTFÖDDA PERSONER SOM FRIVILLIGT SLUTIT SIG SAMMAN FÖR ATT FÖLJA KRISTI LÄRA. 1.DEN LOKALA FÖRSAMLINGENS ORGANISATION ENLIGT NT . a. Skriften, den enda auktoriteten för lära och liv Hebr.8:5; 1.Kor.4:6 b. Villkoret för medlemskap är att man ger ett klart vittnesbörd om att man är född på nytt genom tro på Jesus.Apg.2:38, 1.Tim.6:12 c. dop genom nedsänkning efter det man kommit till tro är det enda som svarar mot Kristi befallning angående dopet. Apg.2:41 och 8:37,38 d. Varje församlingsmedlem har rätt att delta i val av funktionärer och delta i församlingsmötesförhandlingar och beslut. Apg.6:2-3, 2.Kor.8:19. e. Den lokala församlingen bör ha gemmenskap och vid behov samarbeta med andra församlingar men är ytterst själv ansarig inför Gud för sina handlingar och beslut.2.Kor.8:10 2. LOKALFÖRSAMLINGARNA I NT VAR - VAR OCH EN - EN ORGANISATION. a. Man samlades till möten Apg.20:7, Hebr.10:25 b. Man hade val Apg.6:5-6 c. Man hade olika tjänster i församlingen Fil.1:1,Apg.20:17, 18 d. Äldstekåren, ledd av föreståndaren utövade auktoritet i församlingen 1.Petr.5:1-4 e. Man hade församlingstukt 2,Tess.3:14-15,1.Kor.5:4,5,13. f. Offerlivet fungerade 1.Kor.16:1-2,Rom.15:26 g Man hade rekommendationsbrev Apg.18:27, 2.Kor.3:1 h. Man hade förteckning över änkor - "församlingsänkor". 1.Tim.5:9 i. Man hade gemensamma sedvänjor 1 Kor.11:16 j. Sakramenten förvaltades i församlingen Apg.2:41,42, 1.Kor.11:23-26 k. Församlingens gemensamma arbeten Fil.1:15, 4:14-16 3. MEDLEDMMARNAS STÄLLNING a, Alla medlemmar har lika rättigheter. Matt.23:8-10.2.Mos.26:5-16 b. Alla medlemmar har samma ansvar att leva värdigt den kallelse de har undfått. 1.Tess.2:11-12, Kol.1:10 c. Varje lokalförsamling är direkt under Kristi omvårdnad.Upp.1:13, 20. 4. NÄR BÖRJADE DENLOKALA FÖRSAMLINGEN SOM ORGANISATION? a. Församlingen måste ha funnits till före pingsten. Apg.2:41 "Så ökades församlingen" De pånyttfödda apostlarna som trodde på Kristus, var döpta och deltog i ett gemensamt arbete för Kristus, utgjorde början till denna organiasation.De var det frö, som då Andens regn kom, sköt upp och växte fram. b. De hade kassör.Joh.13:29 c. De firade Herrens måltid Matt.26:26-29 d. Apostlarna stod redan den första pingastdagen som församlingens naturliga ledning i jordisk mening. Apg.2:42 e. Urförsamlingen i Jerusalem hade auktoritativt föredöme för andra församlingar. 1.Kor.14:36 5. FÖRSAMLINGARNA STÅR ALLA I SAMMA LYDNADSFÖRHÅLLANDE TILL ORDET Apg,16:4 "Församlingarna till efterföljd" 1.Tess.2:14 Ni har blivit efterföljare till Guds församlingar i Judeen 1.Kor.4:17, 7:17 Den ordningen stadgar jag i alla församlingar. 6. FÖRSAMLINGARNA SOLIDARISKA INBÖRDES 2.Kor.3:1-4 Samarbetar med andra församlingar 2.Kor.9:12-13 Känner ansvar för andra. FÖRSAMLINGENS EKONOMI Ekonomi och kistendom är två kraftfält .De kan "kopplas samman" och utgör då en tillgång. De kan också kopplas fel och förstör de människor, som råkar ut för "felkopplingen" En kristen kan inte tjäna både Gud och Mammon men kan förvalta pengarna så att Gud kan se, att han är en trogen förvaltare. Guds verk i hem- och hednaland går fram med makt och framgång och visst är detta möjligt då Guds folk ser sig som förvaltare av det Gud gett dem. Jesus ger i Luk.16:9-13 en mycket klar undervisning. Rätt förvaltade ger penningen en god avkastning som har evighetsvärde: Man kan skaffa sig vänner, som välkomnar i de eviga hyddorna. Det var en äldre medlem i Filadelfia. Hon var i så dålig kondition, att han inte kunde deltaga i församlingens verksamhet. En kväll, då hon var i bön, var hon ledsen. Hon beklagade i bönen att hon inte vunnit en enda själ. Men Guds Ande viskade ordet "Samaria" i hennes hjärta Hon hade i flere år stött Samarias verksamhet för att befria alkoholister från träldomen. Hon blev tröstad En pensionär har inte resurser, som är stora jämfört med andra. Men inför Gud var "änkans skärv" mer än alla rikas gåvor av sitt öveflöd. Men också hon skall i uppståndelsen möta sådana, som vunnits i den verksamhet hon understött. Apg.8:28 visar ett område,där penningen brukades fel. Trollkarlen Simon som blivit frälst blev oerhört imponerad av hur Petrus botade sjuka "på löpande band". Han var ju en specialist att uppträda. Nu tänkte han fortsätta med att bota sjuka. Han bjuder pengar år Petrus och menar att gåvan att bota sjuka "var till salu" Jesus är ett föredöme också i ekonomiska frågor. Joh.12:5-6,13:29-32.Han ordnade en kassa i lärjungaskaran. Han som var fattig ville dock hjälpa de fattiga, de nödlidande. Korruptionen nästlade sig in i den kassan! Judas var en tjuv och när det var ebb i kassan sålde han sin Frälsare för 30 silverpengar, de var priset för en slav! Att han ångrade sig skedde för sent - tänk! En av de tolv går evigt förlorad då han sviker det förtroende han fått. Första gången vi efter pingsten möter ekonomiska frågor är i Apg.4:32-37. Där finner vi att de gått in för egendomsgemenskap. Man sålde den egendom man hade, lade det man fått för apostlarnas fötter och hade allt gemensamt. Man gav allt och fick allt! Apg.5:1-11 Vari bestod Ananias synd? Egendomsgemenskap förutsatte ärlighet men Ananias kom överens med sin hustru att de skulle ge hälften av köpesumman och så deponera resten som en "säkerhetsventil" om det blir brist i den gemensamma kassan. Apg.11:27-30 En profet frambär i Antiokia ett budskap om förestående hungrsnöd.. Då besluter man att samla in pengar för att bistå de troende i Jerusalem. Så kommer en delegation dit och lägger medlen "till de äldste". Det var alltså äldstekåren som förvaltade medlen. 2.Kor.8:1-4 Guds nåd verkade - offervilja! 9:13 Bekänner sig till Kristi evangelium genom att tänka på de heliga i Jerusalem, som led brist. Fil.4:15 Räkning kunde föras över "utgivet och mottaget" visar att församlingens ekonomi. var i ordning. För judarna var tiondegivandet en självklarhet , det fanns med i lagen. Neh.13:10-13 visar, att leviternas förblivande i tjänst brodde på om folket bar fram sitt tionde. Apg.9:14 "Så har Herren befallt att de som predikar evangeliet skall leva av evangeliet. Gal.6:6 "Den som får undervisning i ordet bör dela med sig av allt gott till den som undervisar honom. 1.Mos.14:17-20 Abraham, trons fader, gav tionde åt Melkisedek Hebr.:1-6 visar att denne var stor och verserna 14-17 visar, att Melkisdek är en förebild till Kristus Rom.4:12,16 Hednakristna skall, om de har Abrahams tro, vandra i spåren av Abrahams tro. Nya förbundet är inte under lagen. Men de har Mästarens order att ansvara för dem, som tjänar dem med Ordet. Den första tiden var tillflödet större än tionde trots att de inte var under lagen.

0 comments